Jul 27, 2008

MUALSUANG

Mualsuang (suangdoh) Zomite culture poimoh khat ahi. Bang hun a pan a chin pat uh hiam chih ka thei kei. Himahleh a chinpatna uh sawtpi hih khin tuak hi. Khomun lui khat peuh zong leng, pupate mualsuang phuh ki mu thei hi. Mualsuang a samat-galmat lim a tuansakte un a tanchin uh taklang hi. I Zo ngeina a poimoh khat ahihman internet a mualsuang doh ding chi dan ka hi(Personal lua abang na a. Ban ah samat galmat phou khiakna zaw hi sam kei e).
Ka paneu G.Khamzadal' laphuah khat, ngaihkhiak theih ding a youtube link leh a thu a sim theih ding k’on luikhe phot ding::

MEMORIAL STONE IS A VERY IMPORTANT CULTURAL HERITAGE OF THE ZO RACES. ERECTING STONE IS PRACTISED SINCE TIME IMMEMORIAL AND ITS TRACES CAN BE FOUND IN ALL ZO OLD VILLAGE SITES. THEY INSCRIBE THEIR WAR AND HUNTING TROPHIES IN THE STONES. SINCE MEMORIAL STONE IS AN IMPORTANT ZO CULTURE I THINK IT WOULD NOT BE INAPPROPRIATE TO ERECT ONE IN THE NET(IS IT TOO PERSONAL?? BUT IT”S NOT ABOUT HUNTING TROPHIES OR ENEMIES CAPTURED).

TO START WITH HERE IS THE YOUTUBE LINK AND LYRICS OF A SONG COMPOSED BY MY UNCLE G.KHAMZADAL.


1.Simlei hinkhua ka geel chiang noplai dahna'n kheng zel in
  Khen chiang sihna'n iit leh ngaih hon khen zel
  Tang bang dam sung ki iit in,dial dial in luang khawm ve ni
  Pham masa puantuam tang chi'n lungdam hanmual liam sak in
  Nung chiang phamsa ngai in luankhi nul kei ni
2.Tang bang damsung tomchik ah anbang ki iit dial dial in
  Luanlem simthu tuibang luang khawm ve ni.
3.Simlei mimbang a piang teng phammoh doh-ai tawi omlou
  Machiang pham ding ei zawng i batlei hi.

(Rough translation in English)
1.I look at life and witness sadness taking over happiness
Sometimes death seperating loved ones

Do whatever good you can to a loved one and live in harmony;
Consider early goers lucky ones and sent them off cheerfully
It’s no use to regret and shed tears when a loved one goes.

2.Life is monentary, love one another as the body need food;
Let all live together in peace and tranquility.

3.None born in the world have the potion for immortality
Dead is certain and ahead of all.

A tung a thugen vual nih kapa'n (CHINZAKHAM GUITE) a damlai a thupi gen gige te laka khat ahi. A chihnop gen chiang k’on sawm ding. Mihing damsung tomchik lel ahih man a, damlai a khat leh khat ki ittuah a, a hoihthei pen a ki bawl ding a chihna ahi. Hileh sihhun a tun chiang a kisikna'ng a om nawnlou, siluang pen Laisiangthou chih bang a lei a suahkikna ding a ki vui lel mai ding. Sihnung a ki it kingai chia ki kah; thu hoih tak tak lawhkhiak phatuam nawnlou hi.

Lamka hanmual a a mualsuang ka doh uah bang dang gelhlou in "DAMLAI A KI IIT DING,SIH CHIANG A KI VUI DING" (NO POSTHUMOUS KINDNESS PLEASE) chih lel ka gelh uhi. Tomchik himahleh a thugen sau in thuk mah mah hi. A simkha peuh in ama (ka pa) thupi a theih ding, a insung, vengsung/khosung, gamsung, namsung a khat leh khat ki iit tuahna a zat leh a chiin ding deih na ahi. Tua mah bang in hiai simkhate leng ka pa'n damsung a ki hawmthoh a ki ittuah ding,a hoih thei pen a kibawl ding in chial lai hi. 

"NO POSTMORTEM
KINDNESS PLEASE"

This is one of the favourite sayings of my father. (May be more appropriate to use Posthumous in place of Postmortem. But that's what we inscribed) What he means is life is short and we live once. One cannot affort to spend ones short life in hatred so we should love one another; treat and show our best to one another. When death comes there should not be any regrets. As the Bible says to let the body turn to dust the death body should be buried happily. Weeping, speaking good words and regrets have no value after a loved one dies.

In his memorial stone at Lamka we inscribed only the above qouted lines from him. Although very short, the inscription carries a very long and deep message. Our purpose is to remind whoever come across it about his wishes. So that, (if they practice it) there will be love and peace in the family, community, town, nation,world. So is the purpose of my putting it here in the net.

THANGKHOTHAWN GUITE 1934-1985
Mi nunneem, polhnuam, azi-atate tung a awsang zang ngeilou; thil bangpeuh hoihna a zohsawm mi ahi. A omkhakna peuh a alian-aneu ngaihnat mikhat hi zel ahihman pawl (association,organisation) teng ah mohpuakna poimoh khat letsak in omsek hi. A inkuante a thukhakna khat: "Ganhing neuchik leng mawk gel-gawt a thah louh ding. Gamlak a singgah limchi na tuah u le leng a veka lohsiang louh ding; a zu-ava ading siit ding" chih ahi. Amah bang a environment khual Zogam ah tampi ki phamoh lua hi. I gamlak sing teng bang mai gai hi simta ahih man. Laisiangthou thu ngaisang, Toupa Jesu' gen bang a mi teng teng toh kituahna dia kiniamkhiatna mah mah poimoh ahihdan a thupi gen gige.

NENGSUAN GUITE
Laisiangthou in lemna zongte a hampha uh achi a, amah mi hampha ahi ding. Amah Pu Vumzalang gendan tak in: "Sawm giahna ah mi nih veihsan thu in a kisel ua, nang hiteh, nang hiteh chi a ahong ki kawk tuah hial chiang un, Nengsuan in buaina omthei dinmun ahih thei a, veih pen kei san ahi chi in a lawmte kiselbuai a lem thei hi". A mah bang in lemna zong chiat le, i Zoleigam leh i khovel nuamtuam mah mah ding hi.

KHAMZADAL GUITE
A ute mah bang in mi nunneem, alian-aneu toh ki houthei, zi-le-ta etkol siam leh lemgelhsiam ahi. A leitung hinkhua a zohkuan lam in ki seelgu zou nawnlou ahi ding; laphuah hon pan a Pathian la, gamngaihla ngaih tak tak phuak khe zung zung hi. A bul a i gelh la leng huaite lak a khat ahi. Lusei laphuak siamte'n laphuah siamna tunglam a pan a dawn hi a, a hongpai hun chiang a alou theilou a phuahkhiak mai ahi, tua hun in phuak kei leng mang vek zel a chih uh bang in aman zong tuabang kha tang ahi ngei ding. A laphuah khenkhatte a lawmpa la phuahsiam minthang, Pumzanang toh PUPA GAMLEI minvuah in cassette in a khum man uhi. A ban khumbeh manlou a hon paisanna man un poi mah mah hi.
http://geocities.com/phualz/

No comments:

Post a Comment